Att bli drönarpilot handlar om mer än att lära sig styra en drönare. Du behöver förstå luftrum, väder, säkerhet och de regler som avgör var och hur du får flyga. Vill du arbeta professionellt behöver du dessutom kunna använda drönaren för ett tydligt uppdrag, exempelvis inspektion, kartläggning, fotografering eller arbete inom skogsbruk.
Vägen in i yrket beror därför på vad du vill göra. För enklare flygningar kan ett drönarkort och praktisk träning räcka. För mer avancerade uppdrag kan du behöva en yrkeshögskoleutbildning och ett särskilt kompetensintyg.
Börja med rätt mål
Drönarpilot används ofta som ett samlingsnamn för alla som flyger drönare. I reglerna kallas personen som styr drönaren för fjärrpilot. Operatören är den person eller organisation som ansvarar för verksamheten och ser till att flygningen planeras och genomförs på rätt sätt.
Du kan vara både operatör och fjärrpilot när du flyger på egen hand. På ett större företag kan operatören däremot ansvara för flera fjärrpiloter, rutiner, riskbedömningar och tillstånd.
Bestäm först vad du vill använda drönaren till. Vill du fotografera bostäder, filma evenemang eller skapa innehåll kan du börja i den öppna kategorin. Vill du flyga utom synhåll, genomföra avancerade inspektioner eller arbeta nära människor och byggnader kan verksamheten i stället hamna i den specifika kategorin.
Det är risken i flygningen som avgör vilka regler som gäller. En kommersiell flygning behöver alltså inte automatiskt tillhöra den specifika kategorin.
Ta ditt första drönarkort
Den vanligaste vägen börjar med drönarkortet A1/A3. Utbildningsmaterialet finns hos Transportstyrelsen och teoriprovet genomförs på nätet. Provet består av 40 frågor och du behöver minst 75 procent rätt för att bli godkänd.
Utbildningen tar upp bland annat flygsäkerhet, luftrumsregler, väder, människans begränsningar, drönarens funktioner och hur du skyddar andra människor. Drönarkort krävs normalt när drönaren väger 250 gram eller mer.
Vill du kunna flyga närmare människor kan du även behöva behörigheten A2. Då gör du ett kompletterande teoriprov och genomför praktisk självutbildning som du intygar hos Transportstyrelsen. Du behöver bland annat träna start, landning, manövrering, avståndsbedömning och hur du hanterar oväntade situationer.
Åldersgränsen för att självständigt vara fjärrpilot är normalt 15 år. Yngre personer kan under vissa förutsättningar flyga under övervakning av en äldre fjärrpilot med giltigt drönarkort.
Registrera rätt operatör
Drönarkortet är knutet till personen som flyger. Operatörsregistreringen handlar i stället om vem som ansvarar för drönaren och flygverksamheten.
Du behöver normalt registrera ett operatörs ID om drönaren väger minst 250 gram, har en kamera eller annan sensor som kan samla in personuppgifter eller används i den specifika kategorin. Operatörens registreringsnummer ska märkas på drönaren och i vissa fall även läggas in i drönarens elektroniska identifieringssystem.
Som operatör ansvarar du för att flygningen inte innebär en oacceptabel risk för människor, djur, egendom eller andra luftfartyg. Du ska också se till att fjärrpiloten har rätt kompetens och känner till reglerna för platsen där flygningen ska genomföras.
Lär dig flyga säkert
Ett godkänt teoriprov gör dig inte till en erfaren drönarpilot. Du behöver träna under olika förhållanden och lära dig hur drönaren reagerar på vind, kyla, svagt ljus och försämrad satellitmottagning.
Börja på en öppen plats långt från människor, byggnader och trafik. Träna på att flyga utan att hela tiden titta på skärmen. Du ska kunna se drönarens riktning och föra tillbaka den även om kamerabilden försvinner eller tekniken inte fungerar som du tänkt.
Öva också på avbrutna starter, manuella landningar och vad du gör om batteriet sjunker snabbare än väntat. För en flyglogg där du sparar datum, plats, flygtid, väderförhållanden och sådant som gick fel. Loggen blir värdefull när du söker utbildning eller vill visa en arbetsgivare att du har praktisk erfarenhet.
I den öppna kategorin ska drönaren normalt flygas inom synhåll och högst 120 meter över marken. Kategorien delas in i A1, A2 och A3 beroende på vilken drönare du använder och hur nära människor du flyger.
Välj rätt utbildning
Du behöver inte gå en lång yrkesutbildning för att ta drönarkort eller göra enklare uppdrag inom den öppna kategorin. Transportstyrelsen tillhandahåller utbildningsmaterial och prov, medan privata utbildningsföretag kan erbjuda lärarledd teori och praktisk träning.
Vill du arbeta med mer avancerade flygningar kan en yrkeshögskoleutbildning till UAS fjärrpilot och operatör vara en tydligare väg. UAS betyder obemannat luftfartssystem och omfattar drönaren, styrningen, programvaran och den övriga utrustning som krävs för flygningen.
Svenska yrkeshögskoleutbildningar inom området kan innehålla flygteori, juridik, meteorologi, riskanalys, praktisk flygträning, tekniska system och hantering av insamlade data. Det kan också ingå praktik på en arbetsplats och examination för flygningar inom den specifika kategorin.
Utbildningarna är ofta omkring ett år långa och kan ges på distans med obligatoriska fysiska träffar. Behörighetskraven varierar. Vissa kräver att du redan har A1/A3 och A2, dokumenterad flygerfarenhet eller arbetslivserfarenhet från en verksamhet där drönare används. Kontrollera därför kraven för den utbildning du tänker söka.
Förstå den specifika kategorin
Den specifika kategorin används när en flygning innebär större risk än vad som tillåts i den öppna kategorin. Det kan handla om att flyga utom synhåll, använda tyngre utrustning eller genomföra uppdrag där människor, byggnader eller annan flygtrafik påverkar riskbilden.
Sådana flygningar kan kräva ett operativt tillstånd från Transportstyrelsen. Kraven på fjärrpilotens utbildning bestäms då av hur flygningen ska genomföras och vilka risker som finns.
En professionell utbildning kan ge kunskap om hur du tar fram operationsmanualer, gör riskanalyser och planerar flygningar där flera tekniska och juridiska krav måste uppfyllas. Den typen av arbete innehåller betydligt mer planering och dokumentation än själva tiden i luften.
Välj ett arbetsområde
De flesta arbetsgivare behöver inte någon som enbart kan styra en drönare. De behöver någon som kan använda drönaren för att lösa ett problem.
Inom bygg och fastighet kan drönare användas för att inspektera tak, fasader och byggarbetsplatser. Inom skogsbruk och lantbruk kan de samla in bilder och mätdata över stora områden. Kommuner och tekniska företag kan använda drönare för kartläggning, dokumentation och kontroll av infrastruktur.
Det finns också uppdrag inom film, journalistik, fastighetsfotografering och marknadsföring. Där behöver du kombinera flygningen med kunskap om kamerateknik, bildkomposition och redigering.
Välj därför ett område där du vill bli användbar. Kunskap om mätteknik, geografiska informationssystem, byggteknik, skog, film eller dataanalys kan vara minst lika viktig som själva drönarkortet. Yrkeshögskoleutbildningar inom UAS förbereder bland annat för arbete med inspektion, kartläggning, lantbruk, skogsbruk och media.
Kontrollera luftrummet
Du får inte flyga fritt bara för att du har drönarkort. Flygplatser, militära områden, naturreservat och tillfälliga restriktionsområden kan påverka var du får starta.
LFV:s Drönarkarta ger en översikt över svenska kontrollzoner, flygplatser och geografiska områden med särskilda regler. Kartan är ett hjälpmedel, men den ersätter inte en fullständig kontroll av aktuella flygrestriktioner. Du behöver kontrollera platsen på nytt före varje uppdrag eftersom förutsättningarna kan förändras.
Du behöver också bedöma marken under drönaren. En plats kan ligga utanför en kontrollzon men ändå vara olämplig eftersom människor, trafik, djur eller byggnader kan utsättas för risk.
Hantera bilderna rätt
Reglerna slutar inte när drönaren har landat. Om du fotograferar eller filmar personer behöver du ta hänsyn till regler om integritet, personuppgifter och kamerabevakning.
Material som visar svenska landområden från luften kan dessutom kräva spridningstillstånd innan det publiceras, delas eller säljs. Ansökan görs hos Lantmäteriet och är kostnadsfri. Material som visar havsområden kan omfattas av andra regler.
Kontrollera alltid tillståndsfrågan innan du skickar materialet till en kund eller publicerar det i sociala medier. Att du fick flyga på platsen betyder inte automatiskt att du får sprida alla bilder du tog där.
Skaffa erfarenhet före uppdragen
Börja inte med den dyraste drönaren. Välj en modell som passar den kategori du ska träna inom och som du har råd att använda ofta. Regelbunden flygträning ger mer än avancerad utrustning som ligger kvar i väskan.
Bygg sedan en enkel portfolio inom det område där du vill arbeta. Dokumentera hur du planerade flygningen, vilka säkerhetskontroller du gjorde och hur materialet användes. För en arbetsgivare eller kund är det mer intressant att se ett genomfört uppdrag än en samling bilder utan förklaring.
Sök praktik, samarbeta med en verksamhet som redan använder drönare eller skapa övningsprojekt där du löser verkliga problem. När du kan kombinera säker flygning med användbara resultat börjar drönaren bli ett arbetsverktyg i stället för en hobbyprodukt.
Maja Roth är skribent på Kexx och skriver främst om hälsa, välmående och vardagliga vanor som påverkar hur vi mår. Hon har ett särskilt fokus på att göra hälsorelaterade ämnen begripliga, användbara och lätta att ta till sig för läsare som vill fatta bättre beslut i vardagen.
